Frågor & svar om testamenten

Nu vet jag inte den exakta formuleringen i ert testamente. Men laglotten till bröstarvingar måste alltid tas i beaktande och kan aldrig ”skrivas bort”. Det finns dock något som heter arvsavtal. Det kan barnen skriva på och därmed avsäga sin rätt till arv i enlighet med 17 kap 2 § Ärvdabalken (ÄB). Detsamma gäller om de godkänner ett upprättat testamente med den innebörden. Ett sådant avtal är dock bara bindande om särkullbarnen har fått skäligt vederlag eller egendom som motsvarar laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten.
Vidare kan särkullbarn enligt 3 kap 9§ ÄB avsäga sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken och därmed få ut sitt arv först efter dennes död. Ett sådant avstående måste ske frivilligt i samband med dödsfallet och kan alltså inte göras på förhand. Ett arvsavstående till styvförälders förmån innebär att särkullbarnet blir dödsbodelägare i dödsboet efter den efterlevande.

Ja, men endast om dina barn tillåter detta, eftersom det påverkar deras laglott, som är 50% av din kvarlåtenskap.
Exempel: (utan hänsyn till eventuell make/sambos rätt till bodelning). Om du efterlämnar 600 000 kr så är barnens laglott 300 000 kr, d.v.s. 150 000 kr/barn. Om du istället vill fördela dessa 600 000 kr på fem personer så erhåller varje person 120 000 kr. Det betyder att dina två barn får mindre än den laglott de har rätt till. De har då formellt rätt att kräva ut sitt arv upp till laglotten, d.v.s. att erhålla ytterligare 30 000 kr/barn. Dina barn har dock alltid möjlighet att godkänna dina önskemål och avstå rätten att utfå hela sina laglotter, testamentet blir då tillämpligt i sin helhet.

Dina bröstarvingar, alltså dina biologiska barn, är legala arvingar och har alltid rätt till sin laglott, d.v.s. 50% av din kvarlåtenskap. Ditt fosterbarn har dock ingen legal arvsrätt överhuvudtaget och ärver ingenting om du inte uttryckligen skrivit det i ett testamente. Inte heller din sambo har någon legal arvsrätt, om du vill att din sambo ska ärva en del av huset måste du skriva det i ett testamente. Om du inte skriver ett testamente blir din sambo arvslös. Däremot kan din sambo ha en hälftenrätt till huset om det köpts ”för ert gemensamma bruk”, då är det nämligen samboegendom och ska/kan bodelas med din sambo.
OBS! Laglotten beräknas på hela din kvarlåtenskap. Om det finns andra tillgångar så kan du i teorin testamentera bort större andel av huset om barnens laglotter kan tillgodoses med dessa. Du behöver också ta ställning till om det du testamenterar till din sambo ska vara med fri förfoganderätt, d.v.s. om du vill att egendomen din sambo mottar ska återgå till dina arvingar som ett efterarv den dagen han går bort.

Ja, det är juridiskt möjligt att göra så. Dina två barn ärver dig enligt lag till lika delar. Du har dock möjlighet att genom ett testamente reglera detta till att endast avse laglott, som du skriver i ditt mejl. Låt säga att du efterlämnar 400 tkr. Dina barn erhåller då enligt lag 50/50, d.v.s. 200 tkr vardera. Genom ett testamente kan du skriva att din son endast ska erhålla sin laglott, d.v.s. 100 tkr, och din dotter hela sin arvslott, 200 tkr. Återstående 100 tkr kan du testamentera på vilket sätt du än önskar. Om din son har barn bör du skriva om motsvarande ska gälla även för hans barn, för det fall din son går bort före dig

Din pappa kan testamentera huset till sin son. Men i och med att ni är flera syskon så kommer man enligt lag se om det är så att din pappas testamente inkräktar på övriga barns s.k. laglott. Om förordnandet innebär att övriga barns laglotter kränks kan de klandra testamentet. Laglotten är alltid halva arvslotten. När man gör en sådan beräkning utgår man från marknadsvärdet på alla tillgångar.

Din son, liksom hans barn, har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, d.v.s. 50% av din totala kvarlåtenskap. Resterande 50% kan du fördela som du själv vill, genom att skriva ett testamente. I testamentet kan du även skriva att du helst ser att barnbarnen inte begär ut sin laglott. Men det är alltid upp till mottagaren om de vill godkänna ett sådant testamente eller inte.

Ja, ni kan helt fritt välja vem/vilka som ska ärva er (förutom husdjur!). Det finns en enda begränsning och det är att den sist efterlevande av er har rätt att totalt ha kvar egendom som motsvarar ett värde om fyra prisbasbelopp efter bodelning och arvskifte.

Om din far går bort först så har han fyra bröstarvingar, hans fyra barn. Ni tre syskon är särkullbarn och har rätt att få ut hela era arvslotter direkt, medan ert halvsyskon får vänta till dess att båda föräldrarna är borta. Arvet delas alltså i fyra delar, men det gemensamma barnets arvslott kommer först att gå till dennes mor. Er far kan teoretiskt upprätta ett testamente som gör att ni endast erhåller er laglott vid hans frånfälle, vilket innebär att ni då erhåller halva ert arv (laglotten är alltid halva arvslotten). Det vanliga i ett sådant testamente är att ni sedan erhåller resterande farsarv (som en andel) den dagen den efterlevande makan är borta.
Tilläggas bör också att er fars fru har rätt till bodelning, innan arvet fördelas. Bodelningsrätten är ingen arvsrätt. Om allt i deras äktenskap är s k giftorättsgods (d v s att det inte finns någon enskild egendom), så delas först enligt huvudregeln makarnas totala giftorättsgods i två delar. Den ena halvan tillfaller efterlevande maka i bodelningen, och den andra halvan utgör arvet, vilket delas mellan de legala arvingarna.
Om din fars fru går bort först så ärver han sin fru om hon inte har några andra barn än deras gemensamma barn. Har hon barn sedan tidigare så blir det dock motsvarande situation som ovan.

Nej, åldern har ingen betydelse så länge dina vittnen är över 15 år och förstår innebörden av vittnesmeningen (de behöver dock inte se innehållet i testamentet). Det går med andra ord utmärkt att dina väninnor bevittnar testamentet.

Nej, det behöver ni inte. Men om ni känner er osäkra bör ni ta hjälp av en jurist. Skriv att det barnen erhåller ska vara deras enskilda egendom. Skriv också att även avkastningen av och substitut till sådan egendom ska vara enskild. Det innebär att t.ex. avkastning vid försäljning och/eller utdelning också blir barnens enskilda egendom.

Gör så här: Skriv i testamentet att det som barnen ärver ska vara deras enskilda egendom i samboförhållande och äktenskap. Skriv också att även avkastningen av och substitut till sådan egendom ska vara enskild. Det innebär att t.ex. avkastning vid försäljning och/eller utdelning också blir enskild egendom. Om de säljer egendomen som ärvts och ersätter den med något annat blir även detta enskild egendom.
OBS! Bodelningsreglerna mellan makar och sambor skiljer sig en aning. För sambo ingår t.ex. bara gemensamt införskaffad permanentbostad och gemensamt införskaffat bohag. För makar ingår all typ av egendom. Men med en formulering som ovan blir testamentet fullt ut gällande för båda barnen, både den som är sambo och den som är gift.

Ja, du bör skriva ett testamente. Det är viktigt att ett sådant förordnade även omfattar substitut till den ärvda egendomen och avkastningen av denna. Det betyder i praktiken att om dina döttrar ärver t.ex. aktier, så blir även avkastningen av dessa enskild egendom, likväl om de säljer aktierna och köper något annat för pengarna så blir den nya egendomen enskild. Det är dock viktigt att dina döttrar noggrant ser till att den ärvda egendomen inte sammanblandas med giftorättsgods, för då kan den förlora karaktären av att vara enskild.

Ja, du kan skriva ett testamente där du förordnar om att det dina söner ärver efter dig ska vara deras enskilda egendom. Glöm inte att ange att även avkastningen av och substitut till sådan egendom också ska vara deras enskilda egendom. Det betyder i praktiken att om de t.ex. säljer aktier de har ärvt och istället köper något annat så blir även den nya egendomen enskild.

Ja, om de ärver dig med föreskrift om att arvet är enskild egendom och sedan skiljer sig så är egendomen fortfarande enskild. Det innebär att den inte ingår i deras bodelning. Det gäller dock att de inte beblandar den enskilda egendomen med sitt giftorättsgods, då kan egendomen förlora karaktären av att vara enskild

Du tänker helt rätt. Det finns många fördelar med det du skriver. Det har också gjorts utredningar om t.ex. central registrering och förvaring, via exempelvis Skatteverket, men detta har ännu inte lett till något beslut. Vi får se hur det blir i framtiden och till dess försöka lösa det på bästa sätt så att den som skriver ett testamente känner sig trygg med dess giltighet, förvaring osv.

Det är viktigt att förvara sitt testamente på en säker plats. Det är bättre att förvara sitt testamente hos en oberoende privat aktör än i hemmet eller i ett privat bankfack. Om testamentet förvaras privat är risken större för att det inte kommer fram i tid efter ett dödsfall eller förstörs av någon som lider nackdelar med anledning av testamentet. Det bästa är att förvara sitt testamente hos en aktör som även har bevakning mot Skatteverkets register och snabbt upptäcker om testator avlider. Det finns flera företag och aktörer på den privata marknaden som sysslar med testamentsförvaring och bevakning, några exempel är Livsarkivet, Testamentsbanken och Vita arkivet.

Det går även att förvara testamentet där det inte är alltför svårt att finna, t.ex. tillsammans med övriga värdehandlingar i hemmet. Du kan även ge en kopia till vän eller anhörig och berätta eller anteckna på kopian var originalet finns, för det fall ni vill gömma undan det lite mer. Kopior blir dock inte gällande, såvida inte era legala arvingar vill godkänna en kopia, varför originalet måste kunna återfinnas.

Skriv vilken bil det handlar om, bifoga gärna bild, och skriv att den vid din död ska tillfalla organisationen x med organisationsnummer y. Om bilen inte finns kvar vid din död så förfaller förordnandet. Om du vill att något annat ska träda in istället för bilen för det fall den inte längre finns kvar så skriver du in även det i testamentet.

Det går att skriva ”100 %” eller t ex ”all min kvarlåtenskap”. Du behöver alltså inte specificera precis allting. Glöm inte skriva organisationsnummer och korrekt namn på den ideella organisation du vill testamentera till.

Ja, det går bra att skriva ett sådant legat. Det man har att ta hänsyn till är att förordnandet inte kränker barnets rätt till laglott.

Då det skiljer från organisation till organisation vad gäller mottagande av värdepapper som gåva – d.v.s. ej genom testamente – så måste jag hänvisa dig direkt till den aktuella organisationen. De får då ta ställning till hur de kan ta emot fonderna utifrån den policy de har.

Du kan använda gratismallen för att testamentera till en organisation. När det gäller förordnanden som är öronmärkta, exempelvis till gatubarn i Brasilien och Estland, är det viktigt att du kontaktar den aktuella organisationen och ser på vilket sätt du bör formulera ändamålet i ditt testamente. Det är viktigt att det inte blir för snävt beskrivet så att det blir svårt att förverkliga den dagen testamentet blir aktuellt.

Jag antar att fritidshuset ska skänkas som gåva till era döttrar och att båda två är era gemensamma barn. Ni behöver då upprätta ett gåvobrev med alla erforderliga villkor. Huvudregeln när man ger en gåva till sina barn är att det räknas som förskott på arv om inget annat uttryckligen anges i gåvobrevet. Förskott på arv innebär att gåvan avräknas från respektive mottagares arvslott vid fördelning av det slutliga arvet. Man avräknar då det värde som egendomen hade vid gåvotillfället. För att gåvan ska bli enskild egendom måste detta uttryckligen anges i gåvobrevet. Om döttrarna ska äga fritidshuset tillsammans bör de upprätta ett samäganderättsavtal, på så sätt så kan ni framtida oenigheter kring fritidshuset till stor del undvikas.

Om era barn ärver sommarstället så blir de ägare tillsammans. Då träder Samäganderättslagen in. Varje ägare har då rätt att sälja sin andel. I ett testamente kan ni lägga in en förköpsrätt avseende egendomen mellan barnen. Då måste de först erbjuda varandra möjlighet att köpa andelarna i sommarstället innan de säljer till någon utomstående. Utöver detta bör ni se till att barnen skriver ett så kallat samäganderättsavtal sinsemellan sig där de i förväg reder ut frågor som rör samägandet. Till exempel kan de reglera när respektive part ska ha rätt att nyttja egendomen, hur kostnader ska fördelas och hur förvaltningen av egendomen ska gå till. Det går även att avtala bort möjligheten för delägarna att begära att egendomen säljs på offentlig auktion med anledning av oenigheter dem emellan. I sådana fall måste de vara överens för att hela egendomen ska kunna försäljas.

Det är mycket riktigt, om du skriver kvarlåtenskap (t.ex. ”min kvarlåtenskap…”), så innefattas även kolonistugan.

Om du själv inte har några bröstarvingar, d.v.s. barn/barnbarn o.s.v. så har du ingen arvinge som har en laglig rätt till laglott. Din syster och hennes barn har alltså ingen rätt till laglott efter dig. Det betyder att du kan testamentera din kvarlåtenskap till vem/vilka du vill, t.ex. Cancerfonden.

Det enda du kan göra är att skriva ett testamente som begränsar dotterns arvsrätt till att endast gälla laglotten. Om du endast har ett barn kommer din dotters laglott utgöra hälften av din totala kvarlåtenskap inklusive t.ex. husets värde – och kan aldrig skrivas bort, inte ens i ett testamente. I ditt testamente kan du alltid önska att din dotter avstår från sin rätt till laglott och skriva att t.ex. fastigheten ska tillfalla någon annan. Om detta förordnande sedan visar sig inkräkta på laglotten så får man då titta på om mottagaren av fastigheten kan lösa ut barnets laglott (det som inte då täcks av andra tillgångar i dödsboet).

Dina barn har rätt till en viss del av arvet efter dig, denna del kallas laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Du kan testamentera huset till en god vän, men vid arvskiftet tar man marknadsvärdet på allt i dödsboet och räknar ut hur stora barnens arvslotter är. Då ser man också laglotternas storlek. Om ditt förordnande om huset inkräktar på barnens laglotter måste den som erhåller huset lösa ut barnens laglotter alternativt avstå från huset. Det kan ju dock finnas annan egendom i dödsboet som täcker upp laglotterna. I ditt testamente kan du bestämma om ett eller flera av barnen endast ska erhålla sin/a laglott/er.

Det beror på om du har bröstarvingar (barn, barnbarn o.s.v.) eller inte. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, som är halva arvslotten. Allt utöver laglotten kan du testamentera till vem du vill. Saknas bröstarvingar kan all kvarlåtenskap testamenteras bort.

Det är ingen lätt fråga, det finns många faktorer som kan påverka, bland annat vilket papper din far och hans fru har skrivit. Utgångspunkten är att ni ärver er far, ni är hans legala arvingar och har rätt till er arvslott. Då han och hans nya fru inte har några gemensamma barn så har hon ingen arvsrätt per automatik. Däremot har hon rätt till bodelning (detta är dock ingen arvsregel). Om er far har givit egendom till sin nya fru så ingår egendomen fortfarande i bodelningen så länge det inte är enskild egendom. Om din far skulle ha överlåtit fastigheten på sin fru och om de har gjort hennes egendom enskild så får det konsekvenser för storleken på ert arv. Särskilt om er far har ett testamente genom vilket ni barn endast ska erhålla laglotten.
Det finns ett förstärkt laglottsskydd i ärvdabalken. I korthet innebär den att om arvlåtaren under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med ett testamente så kan gåvan (eller dess värde) under vissa omständigheter återgå. Vid en laglottsberäkning tar man då hänsyn till värdet på den skänkta egendomen.

De frågor du ställer ska boutredaren informera samtliga inblandade om. Det är mycket riktigt så att din fars frus arvingar formellt behöver godkänna testamentet. De ska då få en vidimerad kopia av testamentet och har då egentligen tre val (vilka de måste bli informerade om);
1. Godkänna testamentet utan förbehåll för laglott
2. Godkänna testamentet med förbehåll för laglott
3. Endast ta del av testamentet (vilket innebär att de från det datumet har 6 månader på sig att klandra testamentet vid domstol)
Ovanstående måste skrivas på den vidimerade kopian av testamentet och det måste tydligt framgå vem som skrivit på. Dessa skickas också med till Skatteverket vid registreringen. Vid alternativ 1-2 så vinner testamentet laga kraft gentemot den personen genom undertecknandet. Vid alternativ 3 måste antingen 6-månadersfristen löpa ut, eller talan ha väckts och dom meddelats och vunnit laga kraft. Det är alltså så att fruns särkullbarn har en laglig rätt att trots testamentet få ut sin laglott. Laglotten är alltid halva arvslotten

En bröstarvinge har alltid rätt till 50 % av sin arvslott, d.v.s. det är detta som utgör den s.k. laglotten. I praktiken innebär detta att alla som har barn i rakt nedstigande led och omfattas av svensk arvslag endast är fria att testamentera bort 50 % av sin kvarlåtenskap till andra än sina barn.

Ja, det räcker gott med det ni skrivit, då ärver ni varandra full ut. Om ni har barn/får barn behöver ni endast reglera laglotten. När ni skriver att ni ärver varandra med fri förfoganderätt så innebär det att det ska hända något med den först avlidnes andel när den efterlevande av er går bort. Vill ni göra ett förtydligande kan ni lägga till ”efter bådas vårt frånfälle ska kvarlåtenskapen fördelas enligt lag”. Då räknar man ut den kvot som den efterlevande ärvde med fri förfoganderätt och samma kvot går till den först avlidnes arvingar. Mellan gifta finns redan en sådan regel enligt lag.

Skriv att din fru ska ärva dig med fri förfoganderätt. Om dina barn endast ska erhålla sin laglott måste det framgå i testamentet. Du skriver då också vad som ska tillfalla annan, t.ex. en organisation. Genom att din sambo ärver med fri förfoganderätt så har dina barn rätt att erhålla återstoden av sitt morsarv (andel, inte belopp), när din sambo går bort. För att vara tydlig kan du även skriva in detta i testamentet.

Om din fru dör före dig görs som brukligt en bodelning. Där summeras ert sammanlagda giftorättsgods, inklusive fastigheter men exklusive enskild egendom. Hälften av värdet på giftorättsgodset tillfaller dig, den andra hälften utgör arvet, som i ert fall skulle tillfalla särkullbarnen fullt ut. I ett testamente kan ni minska särkullbarnens andel av arvet genom att skriva att din frus särkullbarn vid hennes död endast ska erhålla sin laglott, vilken är halva arvslotten. Detta kan göra stor skillnad för den efterlevande – i det här fallet du – och t.ex. öka möjligheten att bo kvar i den gemensamma bostaden. Det är vanligt att par tecknar en livförsäkring med varandra angivna som förmånstagare för att skydda sig ekonomiskt om en skulle tvingas köpa ut den andres barn ur det gemensamma boendet.

I Äktenskapsbalken 12:3 regleras möjligheten till jämkning om ett äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till dess innehåll, omständigheterna vid upprättandet, senare inträffade förhållanden och/eller omständigheterna i övrigt. Det kan också bli så att äktenskapsförordet lämnas helt utan avseende vid bodelningen. Som du ser är det alltså en bedömning i det enskilda fallet som måste göras och några specifika kriterier ställs inte upp i lagrummet. Vid en bedömning tas också hänsyn till praxis, t.ex. tidigare domar i liknande ärenden.

Förutom att skriva in din önskan i testamentet måste du ändra förmånstagare i själva försäkringen. Kontakta försäkringsgivaren om detta.

Dina barn är dina legala arvingar. Det innebär att du inte behöver skriva ett testamente för att de ska ärva dig. Det som händer när bouppteckningen upprättas är att man antecknar alla tillgångar och skulder som finns per dödsdagen. Därefter gör man själva arvskiftet. Då görs vanligtvis en ny värdering av alla tillgångar och då även en marknadsvärdering av din bostadsrätt. Sen får man se vad som återstår när dödsboets skulder har reglerats, återstoden tillfaller dina barn i arv.

Fråga 1: Ett testamente kan ogiltigförklaras enligt Ärvdabalken, om det t.ex. inte uppfyller legala formkrav, om testator varit påverkad av tillfällig eller permanent psykisk störning eller utsatts för obehörig påverkan vid upprättandet.
Fråga 2 och 3: Preskriptionstiden för ett testamente är 10 år från den tidpunkt då testamentstagarens rätt inträtt och förutsätter alltså att ett testamente återfunnits för att preskriptionstiden ska börja löpa. Det är inte brukligt att i ett arvskifte reglera hur ett i framtiden eventuellt upphittat testamente ska hanteras. Naturligtvis kan det av praktiska skäl vara svårt, om än möjligt, att verkställa ett testamente som upphittas flera år efter arvskifte. Det är något man får ta ställning till om det inträffar. Det finns exempel på där testamenten dykt upp senare och dessa har då tagits i beaktande.

Enligt formkrav i lagen så är det endast skriftligt testamente samt fysiskt undertecknande av testator och vittnen som gäller. Det enda undantaget är s.k. nödtestamente, som upprättas i en nödsituation.

Ja, det räcker så länge sidorna sitter ihop. Numrera gärna sidorna för säkerhets skull. Allra helst ska dock inte signatur och bevittning ligga på en helt egen sida, det blir då lätt att hävda att föregående sidor har bytts ut.